Farfar.<3
Du ska veta att jag tänker på dig varje dag. Jag önskar att jag kunde få säga hejdå till dig men det fick jag inte. Eller jag rättare sagt hann inte det. Jag valde alkholen före dig, jag kommer aldrig någonsin förlåta mig själv för det. Men jag fortsätter kämpa framåt. Du var min allra bästa vän och jag kommer alltid minnas dig som min allra bästa vän. Jag hoppas att du har det bättre än vad du hade det innan. För mig har du alltid varit sjuk och jag har hela tiden förberett mig för att det skulle vara sista gången jag skulle få träffa dig varje gång vi sågs. Visst vi träffades inte allt för ofta men när vi gjorde det så var du alltid så himla snäll. Hjärntumör... hade jag kunnat hade jag botat det. Hade såret inte blivit infekterat så hade du kanske haft några månader eller kanske något år kvar att leva. Men nej.. Kommer aldrig komma över att du är borta för jag pratar med dig varje dag. Jag vet att du inte kan svara mig men jag vill bara att du ska veta att jag älskar dig av hela mitt hjärta och det kommer jag alltid att göra. Jag hatar att gråta men kan inte låta bli nu.. tårarna bara rinner ner för min kind. Även fast jag inte är ledsen så känner jag så otroligt mycket. Visst, jag är nog inte ledsen. Men det gör så ont att jag inte fick ta farväl av dig. Jag sa till mina kompisar på nyårsafton att jag skulle hälsa på dig dagen efter. Vid åtta på morgonen nästa dag ringer mamma och säger att du har gått bort. Det gör så ont för jag vet att jag inte kan göra något. Snälla kom tillbaka.. så jag iallafall kan få krama om dig hårt och säga hejdå en sista gång. Just nu är jag hos Emilia. Det är min flickvän. Jag vet innerst inne att du skulle acceptera det, iallafall mer än mamma och pappa. Emilia bor i Linköping och allting känns sjukt bra med henne. Hade verkligen velat att du skulle få träffa henne.. Du hade verkligen tyckt om henne.
Alla mina tankar går till dig idag älskade Hermann Mayer. Jag älskar dig. 28/9-1939 - 1/1-2012 <3
Kommentarer
Trackback
